Kategori: Blogg

Det finns stora skillnader mellan fysiska butiker och E-butiker gällande både marknadsföring, försäljning och kundkontakt. En av de punkter som tydligt skiljer dessa försäljningskanaler åt är logistiken. I en fysisk butik behöver varorna packas upp på hyllorna varpå kunderna själva bär med sig dem hem. En E-butik behöver inte alls arbeta på samma sätt med exponering men däremot ligger det betydligt mer jobb på att packetera, banda och skicka varorna till kunderna.

Vilket behov som finns hos E-butiken gällande utrustning och emballage beror självklart på vilka produkter som säljs. Det är ju det stor skillnad i förpackningsbehov om E-butiken säljer underkläder eller om det är köksprodukter. Till viss del handlar det om varans ömtålighet och därmed behov av olika slags förpackningar men det handlar även om vilka förpackningsmaskiner som bör användas.

Investering för säkerhet och ekonomi

Många E-butiker börjar sin verksamet i en källarlokal eller annan mindre lokal och packar de ordrar som kommer in för hand. Förpackningarna viks och tejpas ihop innan adressetiketten klistras på. Men denna arbetsprocess är enbart hållbar vid en mindre mängd ordrar per dag. När företaget växlar upp behöver även investeringar ske inom emballage och logistik. På ett eller annat sätt behöver packning ske på ”löpande band” med maskiner som underlättar allt från att trycka adresser till att stänga igen förpackningarna på ett säkert sätt. Ett exempel är bandningsverktyg för plastband som både finns som handburna och som större maskiner. Dessa är vanliga att använda just för att säkerställa att en större kartong inte öppnar upp sig under transport. Det är då plastband som spänns kring emballaget.

Att investera i maskiner och handhållna verktyg som underlättar logistiken kring packning och emballage är därmed en långsiktig investering. Det gör att mindre arbetskraft går åt denna del av försäljningskedjan samtidigt som det skapar säkrare förpackningar som i längden uppskattas av kunderna.

När du handlar rättvisemärkt eller fairtrade gör du en stor insats både för producenterna av varorna och för miljön. I grunden är konceptet med Fairtrade inte bara en rättvisemärkning, utan ett ganska omfattande regelverk för att stärka arbets- och levnadsvillkoren för producenter i utvecklingsländer. Samtidigt som produktionen ska stödja en positiv utveckling för arbetarna i deras vardag gäller också att odling, bearbetning och förädling av livsmedel inte ska göra större negativa avtryck på miljön än vad som är absolut nödvändigt.

Du kan handla rättvisemärkt både i vanliga butiker, i så kallade ”världsbutiker” samt e-butiker på nätet. De flesta mataffärer har åtminstone en hylla med rättvisemärkta livsmedel. Då handlar det i regel om livsmedel märkta med Rättvisemärkt/Fairtrade. Vanliga varor i mataffärens hyllor är kaffe, te, juice, choklad , marsipan och liknande. Den gemensamma nämnaren är mer eller mindre exotiska livsmedel med ett högt förädlingsvärde. I världsbutiker, alternativt butiker med en inriktning mot en specifik del av världen, kan du hitta både livsmedel samt andra produkter såsom kläder och hantverk.

Du får betala lite extra när du handlar rättvisemärkt, men i gengäld kan du känna dig nöjd över att en del av varans pris går direkt tillbaka till producenten. Det känslan kan verkligen vara värd några extra kronor.

Olika typer av Fairtrade- och rättvisemärkningar

Själva märkningen ”Rättvisemärkt” är ett varumärke som tillhör Fairtrade Sverige AB. Detta företag ägs av Svenska Kyrkan, Föreningen för Fairtrade samt Landsorganisationen. Internationellt går varumärket under beteckningen Fairtrade. Det är framför allt livsmedel som säljs under detta varumärke. Livsmedlen kommer från hela världen från producenter i utvecklingsländer. Tanken med ”Rättvisemärkt” är att odlare och anställda ska ha goda levnads- och arbetsvillkor.

Det finns dock även andra aktörer inom rättvisemärkta produkter. Då handlar det i regel dock inte om livsmedel, utan om kläder, smycken och andra accessoarer, hantverk samt inredningsprodukter. Rättvis handel inom andra produkter än livsmedel syftar till att stärka småproducenter i utvecklingsländer genom att stödja tillverkning av produkter med ett högt förädlingsvärde.